BarnkammarPosten Oberoende nyhetsmedium om babymöbler, barnkammare och trygga miljöer för de minsta i Sverige.

Kunskap

IPPC-direktivet i Sverige: tillståndsprövning och krav

IPPC-direktivet i Sverige krävde samordnad tillståndsprövning av förorenande industri och jordbruk utifrån bästa tillgängliga teknik.

Redaktionen

IPPC-direktivet i Sverige innebar samordnad tillståndsprövning för industri- och jordbruksanläggningar med hög föroreningspotential, där tillstånden utgick från bästa tillgängliga teknik. Enligt svenskspråkiga Wikipedia, vars sida senast ändrades 2019-08-20, antogs direktivet av EU-rådet 1996 och konsoliderades 2008 i direktiv 2008/1/EG. I regeringens faktapromemoria till riksdagen, publicerad 2008-09-18, redovisas drygt 52 000 berörda anläggningar i EU, varav drygt 1 000 i Sverige. Direktivet var ett minimidirektiv, och Sverige genomförde reglerna i miljöbalkens 2 och 3 kap. En reviderad version antogs 2010 och skulle tillämpas från 2016.

Vad kräver IPPC-direktivet i Sverige av industrier med stora utsläpp?

IPPC-direktivet kräver tillstånd för industri- och jordbruksverksamhet med hög föroreningspotential och tillåter drift bara när miljökraven är uppfyllda. Verksamhetsutövarna bär själva ansvaret för att förebygga och minska de föroreningar som verksamheten kan orsaka. Kraven omfattar hela anläggningens miljöpåverkan i ett sammanhang, inte utsläpp till luft eller vatten var för sig.

Berörda branscher omfattar energiproduktion, metallindustri, mineralbearbetning, kemisk industri, avfallshantering och djuruppfödning. IPPC-anläggningarna stod 2005 för cirka 80 procent av svaveldioxidutsläppen, 50 procent av utsläppen av flyktiga organiska ämnen, 50 procent av koldioxiden och 35 procent av kväveoxiderna i EU. Avfallshantering hör till de prövade branscherna, och angränsande frågor behandlas under avfall.

Hur går tillståndsprövningen till enligt IPPC-direktivet?

Tillståndsprövningen enligt IPPC-direktivet sker hos medlemsstatens behöriga myndighet, och myndighetens beslut kan överklagas till domstol. Prövningen är samordnad och väger in olika typer av miljöeffekter i ett och samma beslut. Tillstånden utgår från vad som kan åstadkommas med bästa tillgängliga teknik.

I Sverige genomfördes reglerna främst genom miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den svenska placeringen av EU-reglerna framgår av författningsregistret. Alla anläggningar skulle senast 30 oktober 2007 bedrivas enligt direktivets krav.

Vad ska ansökan och tillståndsbeslutet innehålla?

Ansökan om IPPC-tillstånd ska beskriva anläggningen, platsförhållandena, råvaror och energi, utsläppskällor, teknik för att minska utsläpp, åtgärder mot avfall och planerad övervakning av utsläppen. Följande uppgifter hör till en ansökan:

  1. Anläggningen och verksamheterna där, med art och omfattning.
  2. Förhållandena på platsen.
  3. Råvaror, andra ämnen och energi som används eller genereras.
  4. Utsläppskällor samt art och mängd av varje förutsebart utsläpp och effekterna på miljön.
  5. Teknik och metoder för att förebygga eller minska utsläpp.
  6. Åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall.
  7. Planerade åtgärder för övervakning av utsläpp och eventuella alternativ.

Tillståndsbeslutet ska innehålla konkreta krav, bland annat utsläppsgränsvärden för förorenande ämnen, skydd av mark, vatten och luft, hantering av avfall, åtgärder vid undantagsförhållanden, minimering av långväga och gränsöverskridande föroreningar samt kontroll av utsläpp. För förbränningsanläggningar samordnas kraven med sektorsregler, bland annat förbränning av avfall.

Vad ersatte IPPC-direktivet och vad gäller i Sverige i dag?

IPPC-direktivet ersattes av industriutsläppsdirektivet, som antogs 2010 och skulle tillämpas från 2016. Det nya direktivet tog in flera tidigare fristående direktiv, bland annat kraven för stora förbränningsanläggningar. För Sverige innebar det ändringar i miljöbalken samt i förordningar och föreskrifter.

En viktig del i systemet är BREF-dokumenten med rekommendationer om bästa tillgängliga teknik, och det fanns drygt 30 sådana dokument. Kommissionen föreslog att förbränningsanläggningar från 20 MW skulle omfattas, mot tidigare 50 MW, medan Sverige redan hade 20 MW som gräns för tillståndsplikt. För att nå målen till 2020 behövde utsläppen från IPPC-anläggningar i EU minska med 20–35 procent för svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen.

Tidslinjen nedan bygger på svenskspråkiga Wikipedia, vars sida senast ändrades 2019-08-20, och regeringens faktapromemoria till riksdagen, publicerad 2008-09-18.

År Händelse
1996 IPPC-direktivet träder i kraft.
2007 Alla anläggningar ska bedrivas enligt kraven senast 30 oktober.
2008 Direktivet konsolideras i direktiv 2008/1/EG.
2010 Reviderad version, industriutsläppsdirektivet, antas.
2016 Den reviderade versionen ska tillämpas.

IPPC-direktivet – vanliga frågor

Vad är IPPC-direktivet?

IPPC-direktivet är EU:s direktiv om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar från industri- och jordbruksanläggningar. Det antogs av EU-rådet 1996 och konsoliderades 2008 i direktiv 2008/1/EG. Direktivet krävde tillstånd för verksamheter med hög föroreningspotential. Det var ett minimidirektiv, så medlemsstaterna fick ha strängare nationella regler.

Vilka verksamheter omfattades av IPPC-direktivets tillståndskrav?

IPPC-direktivets tillståndskrav omfattade industri- och jordbruksverksamheter med hög föroreningspotential. Exempel var energiproduktion, metallindustri, mineralbearbetning, kemisk industri, avfallshantering och djuruppfödning. Drygt 52 000 anläggningar i EU föll under direktivet, varav drygt 1 000 i Sverige. Tillstånd fick bara beviljas när miljökraven var uppfyllda.

Hur infördes IPPC-direktivet i Sverige?

IPPC-direktivet infördes i Sverige främst genom miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Reglerna återfanns i miljöbalkens 2 och 3 kap. Alla anläggningar skulle senast 30 oktober 2007 bedrivas enligt direktivets krav. Kommissionen föreslog senare 20 MW som nedre gräns för förbränningsanläggningar, och Sverige hade redan den gränsen.

Vad ersatte IPPC-direktivet?

IPPC-direktivet ersattes av industriutsläppsdirektivet, som antogs 2010 och skulle tillämpas från 2016. Det nya direktivet tog in flera tidigare fristående direktiv, bland annat kraven för stora förbränningsanläggningar. BREF-dokumenten med rekommendationer om bästa tillgängliga teknik förblev centrala, och det fanns drygt 30 sådana dokument.


#IPPC-Direktivet #Tillståndsprövning #Industriutsläpp #Miljöbalken

Relaterade artiklar